andreaskoglund

finns det något värre egentligen? Idag skulle jag ta med barnen till hm för att handla lite. Eddie fick självklart syn på en spidermandräkt som han ville ha.. till saken hör att han redan har tre. Röda alltså. Och en svart. Och två masker extra, röda då. Och en svart (då menar jag alltså utöver de som tillhör dräkterna).. Spidermanutstyrslar är alltså inte på något sätt en bristvara hos oss, tvärt om. Men ändå ville han ha den här.

Jag försökte förklara för honom att han redan har så många dräkter att han inte behöver fler och att den här faktiskt inte var lika fin som den han redan har hemma. Diskussionen pågick ett tag i butiken medan jag försökte navigera vagnen mellan klädställningarna och övriga söndagsshoppare. Han gick fortfarande runt med dräkten i handen. Tillslut kom vi tillbaka till stället där dräkterna hängde. Jag försökte hänga tillbaka den, det gick inte. Han höll i den och för att undvika En dragkamp inne i butiken så släppte jag den och han sprang iväg och försvann. Jag tittade efter honom medan jag gick för att betala men jag kunde inte hitta honom. Jag betalade och började leta mer intensivt. Jag frågade kassörskan och började även fråga andra som var och handlade. Men ingen hade sett honom. När jag sprungit runt typ 4 varv och halvt började få panik ropade kassörskan till mig att hon hittat honom. Då hade han gömt sig och dräkten längst in i butiken under en klädställning… han var nära på att börja gråta och både kassörskan och jag försökte förklara att han faktiskt inte behövde den där. Till slut fick han syn på en supermantröja istället och utbrast; den vill jag ha! Gav mig dräkten och sa att jag kunde hänga tillbaka den. Jag förklarade att den dör tröjan var för stora tjejer men att vi kanske kunde hitta en i Spanien. Det accepterade han och vips var han lika glad som vanligt. Barn är bra underliga ibland..