Vilken tur jag har haft egentligen. Min stora duktiga pojke. Ibland undrar jag hur jag hade klarat det utan honom. Bara 3,5 år men han klättrar upp på bordet och hämtar lillebrors leksak och han gör konster, pratar med honom och matar honom. Helt fantastisk är han. Sen är han ju trotsigast i världen med annat och jag kan bli så arg att jag kokar men aldrig när det gäller lillebror.❤️ Aldrig har han visst ett uns av avundssjuka utan bara kärlek.
Här om kvällen var lillebror arg och skrek (han brukar skrika lite när han är trött) och jag gick runt och försökte trösta honom. Eddie tittade på mig och undrade varför jag såg så arg ut. Jag sa att jag inte var arg men att jag tyckte att det var jobbigt när lillebror skrek. Men mamma, det är väl inte så farligt.. säger han och tittar på mig. Jag vill inte att du ska se arg ut.
Senaste kommentarer