Jaa ni… Är det någon som känner igen sig? Det känns som att mycket av graviditeten handlar om vikt. Hur mycket man går upp (både för mycket och för lite). Visst är det väl bra att hålla sig hälsosam men graviditeten är ju en ganska känslosam tid i sig själv (i alla fall för mig) och det sista man vill lägga fokus på är väl hur ens gravidkropp ser ut? Särskilt med tanke på att varje kvinna och till och med varje graviditet är så unik och speciell!
Jag skulle gärna veta hur andra gravida har påverkats av den ”nya trenden” med typ magrutor i vecka 39.. Jag tänker på de här mammorna som tagit sociala medier med storm, Sarah Stage och Chontel Duncan exempelvis. Jag tycker inte på något sätt att det är något fel på dem, men däremot tror jag att det är orealistiskt att det ska vara något ideal för gravida. Jag menar, hur stor mage man får är ju kopplat till hur livmodern ligger till stor del (och andra genetiska faktorer), även om magmuskler också spelar in så klart. Jag tror dessutom att få kan träna hårt så långt in i graviditeten att man kan upprätthålla ”fitnesskroppen”, Hur lång man är spelar också in..
Jag tror att man ska träna om det känns bra och inte för att behålla någon super-fysik. Den kommer tillbaka. Träna för att orka med graviditeten och förlossningen. Kan man inte träna är det inte hela världen heller. Ät bra för att du mår bra av det, men dieta inte. Det är inte hela världen om man äter godis eller pizza eller chips ibland, men ha det kanske inte som primär kost (det är dyrt och det påverkar barnet i magen, enligt vissa studier så pass mycket att det är det som avgör om de blir överviktiga senare i livet! Det finns en intressant artikel om det författad av Gudiol).
Det var nog det jag ville skriva av mig om idag.. hehe 🙂
Senaste kommentarer